Direktlänk till inlägg 21 juli 2009

Illusionen om en förebild

Av Tommy Nord - 21 juli 2009 00:41

Det är ju tänkt att ens föräldrar ska vara det stora idealet för en åtminstone till en början. Men när de inte finns där för en, ens när man verkligen behöver?

När man lär sig räkna matte vid fyra och lär sig läsa och skriva vid fem blir folk imponerade. Sen när man börjar skolan möts man av en lärare som (istället för att vara ens andra förebild) genast trycker ner en för att man jävlar inte ska vara bättre än nån annan. Undrar varför man har varit ointresserad på lektionerna? Och var fanns föräldrarna i det här läget?

När det enda intresse som visas när man kommer hem efter skolan är "Har du gjort läxan?". Klart man ljuger och säger att man har gjort den, de bryr sig ju ändå inte. Hur motiverad blir man då att kämpa för bra betyg?


Och så har det fortsatt. Det är tydligen lättare att hävda sig mot sitt barn än att motivera det att lyckas bättre än en själv.


Ett annat exempel från veckan som gick pekar på den uppenbara svårigheten att lyssna på sitt barn. Jag skulle hjälpa min far (som nu blivit alltför gammal) att laga taket och sanera vattenskada. När jag undersökt och avlagt rapport kom hans aggressiva motreaktion som en total överraskning för mig trots att jag borde ha förväntat mig den. Han vägrade förstås godkänna rapporten utan förlitade sig hellre på gissningar baserade på hur skicket var för trettio år sen. Att jag pillade sönder vitala konstruktionsdelar med fingertopparna spelade ingen roll för honom, har det stått i trettiofyra år så står det ett tag till. Så vi behöver INTE bryta upp mer av den blöta trossbottnen. Jag byggde en kanal för varmluft för att torka ur det som gick att komma åt. Den rev de ner efter två dagar.

Ok säger jag. Ert beslut, ert ansvar. Jag kan inte hjälpa er längre.


Det här berättar inte bara om ett par människors ogreppbara dumhet, utan även den osynliga barriär som hindrar vissa fäder från att tillåta sina barn att ha rätt. Dessa fäder är beredda att offra allt de äger och sitt eget ansikte (i den mån de har ett) för att upprätthålla den barriären. Även sina barn.


Varför?

 
 
Nannis

Nannis

25 juli 2009 10:54

Bra skriven text Tommy. Jag känner igen det där, inte från mitt eget liv men en vän till mig har en far som är precis så där. Bedrövligt.. =( KRAM

http://nannis.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Tommy Nord - 29 juli 2009 07:23

Ah, what a nice day for a new experience!   Often we find ourself unable to explain something big and complex, simply because words are not enough to carry the message to understanding. So this time we're going for an eye opener of the hands-on t...

Av Tommy Nord - 22 juli 2009 02:48

Det skulle vara ledordet denna dag och jag skulle få mycket gjort. För att åstadkomma det kan det vara bra att vara lite utvilad, så jag bestämde mig igår kväll för att sova tills jag vaknade. Tydligen behövde jag sova. Vaknade vid lunchtid och efter...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<<
Juli 2009
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards